Fick främmande idag av Heike som hade med sig kaffebröd för 100 pers. Som vanligt. Hon är så rar denna människa. När Marie fick höra att Heike var på ingång ville hon också komma och hälsa. Med sig har hon min absoluta favorit , sin valp Ninja.

Det första Ninja gör, ALLTID, efter att ha kommit innanför dörren och blivit av med kopplet, är att göra ett Bull Race runt hela bottenvåningen, mattor ligger i fina högar efter väggarna när hon är klar 🙂 när hon tar hörnet i soffan så är farten så hög så hon springer på ryggstödet med kroppen i horisontell vinkel för att inte centrifugalkraften ska slänga ur henne.  Därefter får leksakerna sig en sjujävla omgång, hon vet var hon har dom också, tokfian, allt detta sker inom loppet av 30 s. Efter otaliga vansinniga bull varv så är det dags att hälsa på alla, detta lika intensivt och med samma hastighet som det första racet. I detta uppskruvade tillstånd som hon nu befinner sig i, total extas, så har hon lite svårt att låta bli att tugga lite kärvänligt på alla vilket oftast möts av högljudda protester. Därefter kämpar samtliga med att lugna ner denna nu något hysteriska valp så att det går att umgås med henne. Tar ca en kvart.

Men hon är ljusår bättre och lugnare nu än hon var för några månader sen. Så det går framåt. Det är i alla fall aldrig långtråkigt med Ninja i närheten. Och trots denna enorma energi så har hon lärt sig så otroligt mycket. Det är en mycket smart liten dam. Och envis som få 🙂