Första dagen på plats

Jag vet inte riktigt hur vi lyckades men lyckades gjorde vi. Vi sov, vaknade till ibland och somnade om igen och vaknade 12 timmar senare. Vi missade frukosten men det ordnade personalen förstås så vi fick vårt bröd och färskpressad juice och kaffe. Under tiden vi åt vår frukost var det ganska soligt, så där som det brukar vara, det är aldrig helt molnfritt här, det är alldeles för ångande varmt för det och det ligger alltid ett slags dis över allting. Det blåser ganska kraftigt och vågorna är höga. Tittar lite på föräldrar som badar med sina små och småttingarna kastas omkring i vågorna. Tänker att om det varit jag så skulle jag ha varit jättenervös för att de ska sugas med ut när vågen drar sig tillbaka. 

Nöjda med vår frukost drar vi oss tillbaka för att byta till badkläder och så fort Kim fått på sig badbyxorna har det mulnat på och himlen öppnar sig och regnet vräker ner. Jag sätter mig på verandan en stund för det är häftigt att se de här skyfallen. En vildhund kommer tassande och ställer sig nedanför trappan. Vad vill du då frågar jag. Han kommer upp, nosar lite på mig, lägger sig sen, ville bara ha lite skydd från regnet. Det kan han få tycker jag.

Nu är det bara att vänta. Vädret växlar snabbt här och om en timme kan det vara sol igen. Vi är medveten om att vädret ska vara lite turbulent vår första vecka här, även att det kunde vara kallt men det märker vi inte av. Det är runt 28 grader och det är fullt tillräckligt.

I går kväll gick vi en promenad på stan. Det mesta är sig likt men det har blivit mer av allt. Flera stora gallerior har vuxit upp. Det har byggts och håller på att byggas fler hotellområden. Det har även dykt upp lite butiker med inhemska varor vilket är roligt. De ska jag titta närmare på någon dag, innan turismen tog över det mesta här så livnärde sig denna ö på kokos plantage.

Kreativiteten hos dessa människor är enorm och de kan skapa vackra föremål av nästan vad som helst. Det är jätteroligt att gå runt och titta på allt. Tycker jag , Kim är mindre road 😛

Vår Indiska favoritrestaurang är kvar, puh, vilken lättnad och såklart kände de igen oss. Även på hotellet kände de igen oss. Kul, först hälsade de med den vanliga gästvänligheten och sen såg man skiftningen i ansiktet när de kände igen oss och glädjen blev mer äkta. Det är fyra år sen vi var här sist och många turister har passerat sen dess. I alla fall hoppas jag det är positivt att de känner igen oss, kanske är det mer…nu är de där stollarna här igen.

Pulsen är hög här, det mesta är öppet dygnet runt, utom vår bungalowby, de stänger på kvällen och öppnar igen på morgonen så här är väldigt lugnt, jätteskönt, vill man ha lite kommers så går man bara 400m och hamnar mittiallt. Här är ännu mera turister nu än sist, planen landar och lyfter hela tiden. Sist vi var här var det mest svenskar och ryssar. Nu verkar det vara mer blandat. Turismen blomstrar. Det som är skönt och som jag verkligen hoppas att regeringen inte ändrar är restriktionen att bygga på höjden, här finns inga höga hus eller jättehotell. 

Se där ja, nu har Kim somnat igen. Helt otroligt, han lägger huvudet på kudden, sen är han borta.  Önskar att jag hade lika lätt för att somna vart som helst och när som helst.

Det blev lite osammanhängande och ryckigt skrivet detta, men det fick bli som det poppade upp.  

Nu har det slutat regna …

1 kommentar

  1. Vill bara önska er Ett Gott Nytt År.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Kim & Lotta

Tema av Anders NorenUpp ↑