Kategori: Okategoriserade (sida 1 av 2)

Dagarna flyter på i ett behagligt tempo

Vi börjar komma ner i varv, som vi har sovit, trodde inte det var möjligt att sova så mycket men nu börjar allt kännas bra. Vi har tagit det lugnt med sol o bad, en liten stund runt middan får räcka än så länge, till o med Kim har hunnit bli röd fläckvis fast vi är så försiktiga. 

Många promenader har det blivit, vi skulle ju försöka vara nyttiga, det sprack kan jag säga, vi rör i o för sig på oss, men oj så mycket gott det finns att äta och dricka, aldrig har väl en öl varit så god som när man sitter på kvällen i värmen. Jag är ingen ölmänniska egentligen men i värmen så slår det allt när det gäller att svalka. Det är också både billigt och lätt att handla alkohol av alla slag då det finns på varenda affär och det mesta är öppet dygnet runt.

Vi har tittat runt lite för att se om vi skulle bo nån annanstans men har kommit fram till att det faktiskt är bäst där vi bor. Stranden är också bra här vilket fler har upptäckt så det kan bli ganska trångt. I alla fall vid flod då stranden är mycket mindre.

Efter några dagar med väldigt kraftiga vågor så har havet stillat sig. Det är fullkomligt underbart att ligga i och guppa runt. Vi har pratat lite om utflykter men vi har ju hunnit med det mesta vid tidigare besök. En sak har vi kommit fram till och det är att vi ska lämna denna ö några dagar tidigare för att göra en avstickare till trillingöarna. Där är fint att snorkla och vandra. Bortsett från det kommer vi nog att slappa bort den mesta tiden här.

Det finns otroligt mycket shopping på denna ö. Allt man kan tänkas önska sig finns här, vare sig det är kläder, elektronik eller trädgårdsgrejer eller vad som helst, skulle nog kunna köpa en elefant också, problemet är bara hur vi ska få med den hem. Idag köpte i alla fall jag två par kjolbyxor i siden, blir skönt att ha i sommar, och en kortärmad och långärmad t-shirt. Det går åt. Nu skulle jag bara vilja hitta ett par riktigt härliga haremsbyxor men i värsta fall får jag väl beställa när jag kommer hem.

Det kanske får bli några fina skålar också, små frukostskålar, vi får se. Och Marie hade önskemål om att vi skulle köpa med en buddha tofs (vad det egentligen heter vet jag inte). Det har vi inte hittat några än, kanske finns i Bangkok annars. Det är ju ingen turistgrej utan mer en religiös hyllning som man hänger på alla altare och ikoner och buddhor som finns överallt.

Det är inte alls många svenskar här, faktiskt knapp några alls. Däremot är det väldigt mycket människor här. Det lyfter ca 4 plan i timmen från ön. När vi var här sist så var det nog max ett plan varannan timme så det säger lite om ökningen av turism.  Med ökningen av turism så har det blivit en annan inriktning på shoppingen. Nu är det mest äkta vara, det är dyra märken, på märkesvaror är ingen prisskillnad mot hemma. Priserna har även gått upp på restauranger och barer men det är fortfarande mycket billigare än hemma. 

Även om vi gillade ön bättre när den var sitt gamla jag så är det fortfarande en fantastisk plats att vara på, med underbart klimat, vänlig stämning. Ingenting är omöjligt, allt går att lösa. Och fortfarande är denna ö lugnare än många andra turisttäta ställen i Thailand. 

Exif_JPEG_PICTURE

Exif_JPEG_PICTURE

Exif_JPEG_PICTURE

Exif_JPEG_PICTURE

Så kom solen till byn

 

De kanske inte ser så mycket ut för världen de där vågorna men jag kan tala om att det är en kamp både att ta sig i och ta sig upp. Dragkraften ut är enorm när vågen drar sig tillbaka och man får spjärna emot av alla krafter för att hålla sig kvar, sen får man i o för sig hjälp när vågen går in, då åker man med.

Idag när morgondiset lagt sig blev det strålande sol, fortfarande stadig vind, inte så stark, kanske 6-7 m/s. Det är ganska skönt faktiskt, det gör att det är drägligt varmt men det kommer ta några dagar till innan havet lugnar sig.

Vi tar det lite lugnt, inte roligt att bränna upp sig och vi har inte mycket till solvana nu. Träden som skuggade oss sist vi var här står kvar och är ännu större och yvigare, under dessa grenar är man skyddad, räcker gott med solen man får på sig när man badar.

Vid restaurangen växer också jätteträd, i dessa bor en hel koloni med ekorrar, väldigt nyfikna små djur, håller span hela tiden om det vankas nåt ätbart. Personalen har satt upp en liten hylla i trädet där man kan lägga godsaker, ganska smart, så de inte bjuds in att sitta på borden. De kan bli ganska bitska dessa rackare om de inte får som de vill.

Våran by är sig lik och personalen är densamma, men runt omkring är förändringen stor. Kanske beror det mycket på översvämningen som var för några år sen då de flesta hotellen blev förstörda men det verkar ha blivit fler av dem också. Inne i stan, om man nu kan kalla det så, har det växt upp stora shoppingcentrum som får Bergvik och Välsviken att likna lilla by ICA.

Vi tycker det är lite synd, här var full fart även förut och det mesta fanns men nu känns det som om det har förväxt sig. Det har blivit extra allt. Kanske får vi försöka hitta ett nytt ”eget” ställe.

Om jag nu ska nämna några positiva saker så ser man nästan ingen prostitution längre. Regeringen kämpar hårt mot prostitution, sitter info överallt med telefonnummer man kan ringa om man misstänker att det förekommer.

Man fridlyser öar och känsliga rev, vi turister har nästan tagit död på många av dem med nedskräpning etc, men även båtarna som transporterar turister dit förstör när de släpper ner sina ankare. Och det är ju inte en tur om dagen och en båt, utan otaliga båtar och många turer per dag, året om.

Störst skillnad märker man på Samui borna själva, många bostadshus har byggts, även de är o handlar i dessa stora gallerior, sitter på restaurangerna och äter, mår gott och kan också ta del av allt det goda istället för att bara serva oss turister. Faktiskt ser man fler lokalbor än turister på galleriorna. 

Det är tack vare turismen som den här ön blomstrar men det kan också bli öns fall, nu hoppas jag bara att de kan hitta en balans i allt så det blir så där lagom, att Samui får fortsätta vara en grön och levande ö, med rik flora och fauna, inga höga hus, att turistindustrin kan hållas kontrollerbar och att Samui borna får fortsätta må gott.

Första dagen på plats

Jag vet inte riktigt hur vi lyckades men lyckades gjorde vi. Vi sov, vaknade till ibland och somnade om igen och vaknade 12 timmar senare. Vi missade frukosten men det ordnade personalen förstås så vi fick vårt bröd och färskpressad juice och kaffe. Under tiden vi åt vår frukost var det ganska soligt, så där som det brukar vara, det är aldrig helt molnfritt här, det är alldeles för ångande varmt för det och det ligger alltid ett slags dis över allting. Det blåser ganska kraftigt och vågorna är höga. Tittar lite på föräldrar som badar med sina små och småttingarna kastas omkring i vågorna. Tänker att om det varit jag så skulle jag ha varit jättenervös för att de ska sugas med ut när vågen drar sig tillbaka. 

Nöjda med vår frukost drar vi oss tillbaka för att byta till badkläder och så fort Kim fått på sig badbyxorna har det mulnat på och himlen öppnar sig och regnet vräker ner. Jag sätter mig på verandan en stund för det är häftigt att se de här skyfallen. En vildhund kommer tassande och ställer sig nedanför trappan. Vad vill du då frågar jag. Han kommer upp, nosar lite på mig, lägger sig sen, ville bara ha lite skydd från regnet. Det kan han få tycker jag.

Nu är det bara att vänta. Vädret växlar snabbt här och om en timme kan det vara sol igen. Vi är medveten om att vädret ska vara lite turbulent vår första vecka här, även att det kunde vara kallt men det märker vi inte av. Det är runt 28 grader och det är fullt tillräckligt.

I går kväll gick vi en promenad på stan. Det mesta är sig likt men det har blivit mer av allt. Flera stora gallerior har vuxit upp. Det har byggts och håller på att byggas fler hotellområden. Det har även dykt upp lite butiker med inhemska varor vilket är roligt. De ska jag titta närmare på någon dag, innan turismen tog över det mesta här så livnärde sig denna ö på kokos plantage.

Kreativiteten hos dessa människor är enorm och de kan skapa vackra föremål av nästan vad som helst. Det är jätteroligt att gå runt och titta på allt. Tycker jag , Kim är mindre road 😛

Vår Indiska favoritrestaurang är kvar, puh, vilken lättnad och såklart kände de igen oss. Även på hotellet kände de igen oss. Kul, först hälsade de med den vanliga gästvänligheten och sen såg man skiftningen i ansiktet när de kände igen oss och glädjen blev mer äkta. Det är fyra år sen vi var här sist och många turister har passerat sen dess. I alla fall hoppas jag det är positivt att de känner igen oss, kanske är det mer…nu är de där stollarna här igen.

Pulsen är hög här, det mesta är öppet dygnet runt, utom vår bungalowby, de stänger på kvällen och öppnar igen på morgonen så här är väldigt lugnt, jätteskönt, vill man ha lite kommers så går man bara 400m och hamnar mittiallt. Här är ännu mera turister nu än sist, planen landar och lyfter hela tiden. Sist vi var här var det mest svenskar och ryssar. Nu verkar det vara mer blandat. Turismen blomstrar. Det som är skönt och som jag verkligen hoppas att regeringen inte ändrar är restriktionen att bygga på höjden, här finns inga höga hus eller jättehotell. 

Se där ja, nu har Kim somnat igen. Helt otroligt, han lägger huvudet på kudden, sen är han borta.  Önskar att jag hade lika lätt för att somna vart som helst och när som helst.

Det blev lite osammanhängande och ryckigt skrivet detta, men det fick bli som det poppade upp.  

Nu har det slutat regna …

Dag 26 – En ny dag :)

När man reser träffar man mycket människor, från alla hörn av vår jord och i alla åldrar. En del människor passerar obemärkt med ett ”hej” eller ”gomorgon” eller ”hur mycket är klockan”, en del människor glömmer man aldrig och även om man aldrig träffas mer eller har någon form av kontakt så är dessa människor ett varmt och glatt minne.

Kim och jag hade turen att träffa Olle och Anders. Ett världsvant och berest par. Tror de har varit överallt på denna planet. Och vilka historier dessa killar kunde berätta om sina resor. Många glada skratt har det blivit under denna regniga katastrofvecka.

Olle var från söderhamn och nåt år äldre än min bror, det var egentligen så vi verkligen började prata, innan dess hade det mest varit artiga hälsningar vid frukost och så.

Nu har dessa killar rest vidare till Bangkok så vi får klara de här sista dagarna själva. Det är inte så mycket turister kvar nu. Ganska lugnt på stranden. I morse sken föresten solen igen. Bara en liten stund, men i alla fall. Ovädret är nog över nu 😀

Puh

Nu är vi framme på Koh Samui efter 24 timmar, dags att sova , ska försöka vara lite mer informativ imöra 😛

Inte alla som åker lika stiligt till arlanda…i lastbil…

Hmmm

Får nog tänka om vad det gäller packningen, banta ner den lite, annars skulle jag behöva privatplan till Thailand.

Men det är ju så många saker jag bara inte klarar mig utan 🙁

Kamera måste med

Laptop likaså.

Kläder. Går ju att köpa en del på plats men vår reskassa har blivit lite ansträngd av oväntade utgifter. Måste ta det lite lugnt.

Solskyddskrämer, för mig ett måste med min nordiska hud. Kommer att vara neon rosa de två första veckorna och sen förhoppningsvis lite mer åt det indianröda hållet.

Huvudvärkstabletter och magsjukepiller.

Mitt DS, måste ju ha nåt att göra på planet 🙂

Och en mobil att använda som modem.

Alla hygiengrejer tar ju sin plats.

Badlakan

En kudde skulle vara skönt.

Cyklop och snorkel får vi nog köpa när vi kommer dit.

Den här listan kan bli hur lång som helst. Hur ska jag få ner allt detta i en ryggsäck och orka luffa runt med bland öarna i Thailand.

Snart så :)

Nu är det bara att invänta avresedagen. Kolla igenom badkläder och annat. Välja ut lite böcker. Ska nog ta med mig akvarellfärger och block. Och min dator då, hur skulle jag och Kim kunna klara oss utan den 😀

Får absolut inte glömma kameran och Kim vill ha film med sig att koppla av med under varmaste timmarna. Snorkel och cyklop köpes på plats.

Åh så underbart det ska bli. Sund mat. Frukt och grönsaker som faktiskt smakar något, som fått mogna i solen. Och det bästa av allt, HAVET 😀

Sist vi var i Thailand, för 5 år sen, så besökte vi Trillingöarna, en sagolikt vacker plats. Vid ebb kunde man vandra på sanden mellan öarna och vid flod så var  de tre öarna skilda från varandra. Här fanns massor av stora snäckor och stora stim av färgglada fiskar. Och så glasmaneter. Man såg dom inte men de kändes när man simmade in i ett stim av dom.

Kortet är taget från verandan på vår lilla bungalow som var inkilad mot berget, små trappor var gjutna mellan klippblocken, och där det inte gick att mura hade man byggt  trappor och gångar i trä, om man tittar noga på ön längst bort så ser man små tak som som sticker upp ur grönskan. Vattnet var ljummet och kristallklart. Hit kan jag verkligen tänka mig att åka igen 🙂

Ninja på besök :)

Fick främmande idag av Heike som hade med sig kaffebröd för 100 pers. Som vanligt. Hon är så rar denna människa. När Marie fick höra att Heike var på ingång ville hon också komma och hälsa. Med sig har hon min absoluta favorit , sin valp Ninja.

Det första Ninja gör, ALLTID, efter att ha kommit innanför dörren och blivit av med kopplet, är att göra ett Bull Race runt hela bottenvåningen, mattor ligger i fina högar efter väggarna när hon är klar 🙂 när hon tar hörnet i soffan så är farten så hög så hon springer på ryggstödet med kroppen i horisontell vinkel för att inte centrifugalkraften ska slänga ur henne.  Därefter får leksakerna sig en sjujävla omgång, hon vet var hon har dom också, tokfian, allt detta sker inom loppet av 30 s. Efter otaliga vansinniga bull varv så är det dags att hälsa på alla, detta lika intensivt och med samma hastighet som det första racet. I detta uppskruvade tillstånd som hon nu befinner sig i, total extas, så har hon lite svårt att låta bli att tugga lite kärvänligt på alla vilket oftast möts av högljudda protester. Därefter kämpar samtliga med att lugna ner denna nu något hysteriska valp så att det går att umgås med henne. Tar ca en kvart.

Men hon är ljusår bättre och lugnare nu än hon var för några månader sen. Så det går framåt. Det är i alla fall aldrig långtråkigt med Ninja i närheten. Och trots denna enorma energi så har hon lärt sig så otroligt mycket. Det är en mycket smart liten dam. Och envis som få 🙂

Åh, äntligen fungerar det :)

Äntligen, jag har läst och googlat och provat kod så ögonen svider, men skam den som ger sig 🙂

DET FUNKAR, jag är så lycklig.

men nu då…

Jag har provat nivo slider, nexgen slider, piecekeeper och några fler. Får se vilken som verkar stabilast 🙂

« Äldre inlägg

© 2019 Kim & Lotta

Tema av Anders NorenUpp ↑