är vad det är att behöva lämna denna underbara gästvänliga solvarma ö och havet. Havet har brusat i våra öron i snart en månad. Vågornas skvalp är det sista man hör när man somnar och det första man hör när man vaknar. Det kan inte bli bättre än så. I dag är våran sista dag här, sen har vi förstås tre dagar i Bangkok innan vi börjar den tröttsamma flygningen hem. Den flygningen ser vi verkligen inte fram emot. Det är pest o pina att sitta stilla så länge. Hatar verkligen att gå på toa på flygplan också, blir till att försöka hålla sig i 12 timmar.
Strålande väder idag också och nu börjar det bli riktigt varmt, märks att Thailand börjar gå mot vår. Åh vad jag kommer att sakna havet, det underbara varma havet. Men men … vi ses igen.
Igår passade vi på att äta indiskt en sista gång för denna semester och i dag blir det mexikanskt. Ska kolla in lite kläder i en affär som bara finns här och i england, gäller att passa på. Annars kommer vi nog att handla när vi är i Bangkok, om vi hittar nåt att handla förstås 🙂 Hur som helst är det alltid spännande att kolla runt i denna jättestad.
Bye bye Koh Samui
Ni är så välkomna hem. Med allt vad det innebär, jobb, jobb…. Men snart är våren här oxå, lite tröst
Hahaha, tack du, Kim ser väldigt entusiastisk ut ;D
Förstår att det känns vemodigt att lämna härligheten och komma
till kylan här hemma , usch