Vilken otrolig hetta, inte ens på natten är det numera svalt, sjunker aldrig under 30 grader, kläderna klibbar mot kroppen. Vi har helt slutat ligga i solen, softar numera i skuggan den lilla stund vi är uppe på stranden, annars ligger vi i blöt större delen av tiden.

På måndag bär det iväg till Koh Rang, det är ett marint naturreservat, sikten ska vara ca 20 meter. Hoppas hoppas vi får se sköldpaddor 🙂
Turen är över hela dagen och inkluderar allt, upphämtning på hotellet, mat, frukt, fika, kaffe osv, även snorkelutrustning, allt som allt kostar denna tur 1800 Bath för två personer. Vi hoppas innerligt att det soliga vädret ska hålla i sig även på måndag då sikten är betydligt bättre om solen lyser. Ska ta massor av kort. Vi kommer att vara totalt slut efter 8 timmar i vattnet.

Bortsett från denna lilla avvikelse i rutinen så flyter dagarna på i ett soligt och slappt tempo. I dag brände jag upp näsan, trodde inte det var möjligt nu när kroppen har blivit så solbränd. Men så är det. Kim är så rar och titulerar mig Rudolf med röda mulen, bara för att han minsann inte blir uppbränd. Orättvist är vad det är.

Mot kvällen gick vi och köpte mer sprit, det är förskräckligt, jag vet, men vi får lägga  oss i torrdocka när vi kommer hem och leva som absolutister resten av året för att kompensera spritintaget under denna månad. Vi passade också på att ta kaffe på vårat favocafé. Utanför cafét så hade en kille ställt upp sitt lilla kök och gjorde pannkakor, eller ja, nåt liknande i alla fall. crepes kanske är mera rätt, vi valde med banan som fyllning och chokladsås till det. Ljuvligt gott.
Som de flesta små vagnar, eller bilar för den delen, så var den utrustad med högtalare som dånade ut musik, medans han vevade med armarna och slamrade med stekspadarna, man kunde inte låta bli att skratta.

Lite shoppat har det också blivit, måste ju ha med lite minnessaker från Koh Chang. Och lämnat in alla smutsiga kläder på tvätt så att allt är rent när det ska packas ner, vi har helt enkelt börjat förbereda oss för hemgång. Kommer att bli vemodigt även denna gång att lämna havet och solen, men denna gång har vi i alla fall fått mycket av den varan och inte som förra året när halva vår semester regnade bort, och hotellen flöt bort runt omkring, bokstavligen.

Såg en moppe som jag tror min kära dotter skulle ha älskat, i alla fall under den rosa perioden, den tillhörde två pojkflickor och då menar jag pojkar som är flickor, pojkarna här är fantastiskt vackra som kvinnor, de skulle nog tom få Christer Lindarw att bli avundsjuk 😀

Lägger in alla bilder lite hur som helst. Ni kan nog gissa vad som är vad skulle jag tro. Inlägget blev också lite hipp som happ, skyller på värmen, man orkar inte tänka helt enkelt. Kan också vara spriten men jag tror på värmen ;P

ps. Satt en gigantisk spindel i trappan, jag vågade inte ens ta kort på den, det fick Kim göra, jätteläskig 🙁

Usch så fort dagarna går, de bara rusar iväg, snart är det slut på solandet och badandet. Vi har ju förstås äventyret Bangkok kvar, där tänkte vi leta rätt på ett megasuperduperstort varuhus och gå lös i. Här har inte funnits nåt att handla och nu suger det i shoppingtarmen.

Denna dagen har varit lite mulen till o från men fortfarande lika ofantligt varm som gårdagen. Nu har det äntligen blivit drägligt ute på balkongen så det går att sitta där. Större delen av dagen tillbringade vi liggandes i vattnet, går knappt att vara på land, inte ens i skuggan.

Börjar kännas lite vemodigt helt enkelt, men men, ska väl inte klaga för mycket, vi har ju i alla fall fått vara här. Vart det blir nästa gång vet vi inte riktigt, har funderat mycket på det. Kanske vi skulle ge andra platser på denna planet en chans.

Nu ska jag lägga in nåt så ovanligt här som en bild på mig själv, det är alltid lika pinsamt och obehagligt, älskar att ta kort men hatar att vara med på bild. Jag är full i myggolja, därför jag blänker så, går inte att sitta ute annars. Här finns det massor av mygg och knott, måste vara för att djungeln är utanför dörren.

Sen är det lite bilder från vår omgivning, på en av bilderna ser ni djungelväggen som reser sig bakom vår balkong, törs inte gissa hur högt det är, ser inte så farligt ut på bilden, men det är högt till krönet.

Till våra vänner Kicki o Kattis vill vi meddela att vi nu har hittat en ”Chang” som vi gillar, den är också med på bild.

Tog lite kort på de strävsamma säljarna idag, de tar en paus i skuggan under det jättelika trädet som jag inte vet namnet på.

Hörde att det nu är varmare hemma och snön o isen på väg bort. Det låter bra, vår vill vi ha, då börjar fototiden hemma. Dags att kravla runt och jaga blomknoppar och insekter 😀

Ha det gott där hemma 🙂

Koh Rang ska vara som att simma runt i ett akvarium, med färggranna koraller och fiskar. Nu ska vi bara hitta en snorkeltur som tar oss dit, kanske får vi skippa katamaranturen, det är ju faktiskt viktigare att få snorkeltid i ett riktigt korallrev.

I dag har det varit hejdlöst varmt, varmaste dagen och kvällen hittils. Svetten klibbar från pannan. Trots det orkade vi faktiskt trycka i oss varsin pizza och två öl var. Nöjda och runda om magen vaggade vi hem till rummet och balkongen och intog lite mer vätska. Medan vi satt och åt vår pizza så var det nåt som killade mig på foten. Trodde det var Kim som petade på mig men det var en liten krabba som hade kravlat över. Tur jag inte såg den medan den var på foten. Då hade jag ylat så hela stranden hade blivit lomhörd.

Eftersom havet varit lugnt så länge, nästan spegelblant, så var vattnet i dag helt fantastiskt klart, vi passade på att simma lite längre ut för att se om vi kunde få se lite större fiskar. En och annan krabba såg vi och även mindre krabbor bosatta i fina snäckor som jag ville ha. Det var bara att lämna ifrån sig. Är de ockuperade av krabbor så är dom 🙂
Men några små snäckor hittade vi där hyresgästen flyttat ut.

Jag har lärt mig min läxa så idag tog jag faktiskt sandaler till stranden, sanden blir helt otroligt varm. Man orkar inte gå iden, än mindre stå still. Man studsar omkring, kvidande och letar efter skugga. Stranden var inte direkt överbefolkad så jag misstänker att de flesta faktiskt tyckte att det var FÖR varmt. Vi låg mer eller mindre i havet hela tiden. Det var 32 grader i vattnet idag. 35 grader i skuggan och vad det var i solen törs jag inte ens gissa. Luften dallrade av värme. UNDERBART.
När man närmade sig stranden och vattnet blev riktigt grunt så var det så varmt så det faktiskt blev riktigt obehagligt. Det nästan brändes.

Till den här ön åker till o med Thailändarna själva för att semestra. De är inte mycket för att bada och är de nån gång i vattnet så badar de oftast med kläderna på. Undrar jag vad de tänker om oss halvnakna turister. Bleka och feta dessutom. Kan tänka mig att de tycker vi är förskräckligt ouppfostrade.

Eftermiddagskaffet hann vi ju förstås med innan promenaden på stan, Kim är inte småfull, ser bara så ut, här har vi faktiskt inte hunnit ge oss på ölen än.

Hittade en liten knep&knåp present. Prutade och skrattade. Hon som hade butiken var på sprallhumör. Till slut kom vi överens, vi gick halva vägen var 🙂 Det hela är sånt teaterspel, man kan inte låta bli att skratta. Man vet ju att priset är dubbelt så högt mot vad det är värt. Så först får man priset, sen ojar man sig lite och prutar rejält, med resultatet att butiksinnehavaren nästan svimmar och himlar sig och ger ett motbud. Så håller man på tills båda är nöjda helt enkelt. Det bara är så och ganska omständigt om man ska handla. Men men, man får ta seden dit man kommer 😀

Vi pratade med en av de anställda som berättade att han tjänade 4000 bath i månaden, det är ca 867kr, och då är det inte 8 timmars dagar vi pratar om eller 5 dagars vecka. Nu vet jag inte om de kanske får mat på jobbet, man får hoppas det. Det tar oss mindre än två dar att göra av med lika mycket om man räknar med boendet. Och ja, vi ger dricks varje gång. Hoppas bara att det går till de anställda.

Dagarna har flutit på i samma lunk några dagar. Sovmorgon, sen frukost, slappa lite, och sen ut i solen i några timmar. Vi brukar inte orka mer än 3-4 timmar i solen och av den tiden tillbringas det mesta i vattnet, bara ligga och flyta eller kanske snorkla lite och leta snäckor och spana in fiskar. Äta igen, sen slappa under värsta värmeböljan, vakna till, göra ett varv på stan, fika lite, ta några öl på balkongen och sen gå å äta kvällsmat, spana in folk, kanske beställa nåt mer att dricka, riktiga komadagar helt enkelt. Det har hittils bara regnat en dag på hela vår semester då vi inte kunde sola på hela dagen. Det var ett ordentligt åskoväder med hällregn. Jättemysigt, i alla fall när det bara varar en dag istället för en hel vecka som sist vi var här.

Kort sagt, för den som vill ha action så är det nog bättre att åka nån annanstans, här tar man dagen som den kommer, kanske man hittar på nåt, kanske inte, det är ju i alla fall så skönt att bara vara, att komma ner i varv.
Att sluta gnissla tänder när man sover, att bita ihop käkarna av stress, att hela tiden tänka jobb. Efter ett tag här så mår man faktiskt bra, man laddar batterierna och börjar till o med längta efter att få ta tag i saker o ting igen. Man laddar upp kropp o själ med energi.  Jag tror alla behöver en sån paus. (nu blev det väldigt djupt här, har nog slurpat i mig lite för mycket öl)

Både Kim o jag har nått våran maxgräns nu för hur solbrända vi kan bli. Kim är pepparkaks brun, jättefin och jag har en mer indianröd nyans, jag är åtminstonde inte rosa längre, det får jag vara glad för. Mina fötter har blivit så solbrända så det lyser vitt mellan tårna. Lite kul faktiskt. Det är inte många gånger under min livstid som jag har varit med om det.

Vi ska försöka hinna med en snorkeltur till och denna gång tänkte vi att vi skulle få se ett riktigt korallrev. (bara hajarna håller sig borta).  Det ska finnas ganska mycket haj här men mycket längre ut till havs vilket jag är glad för. Däremot skulle det vara underbart att få se valhaj men det är fel tid på året för det. Även om det skulle ha varit rätt tid så är det ovanligt att man får se dessa jättefiskar då de oftast är på väldigt djupt vatten.

Med facit i handen kan vi säga att vi verkligen hamnade på rätt boende denna gång också. Vi kan varmt rekommendera detta för er som tänker resa till Koh Chang. Rent och prydligt, toa o dusch som fungerar, ac som fungerar över förväntan. Sängarna är förstås hårda men det är dom överallt här, som att ligga direkt på golvet. Förra gången vi kom hem hade vi faktiskt svårt att sova först i vår egen säng. Den var ju så himla mjuk. Maten på hotellet har varit ovanligt bra. Eldprovet var när vi beställde pizza, det har vi aldrig nånsin ätit i Thailand förut och det har smakat bra. Men pizzorna vi fick in smakade ljuvligt 🙂

Tanken med att leva sunt i Thailand (då de faktiskt har en hälsosam livsstil här) har gått ganska fel kan jag säga. Kakmagarna som skulle bli ett minne blott är nu större än nånsin. Det måste vi verkligen ta tag i när vi kommer hem. Vi ser nu smått gravida ut både Kim o jag.

Det var allt för idag, sömniga varma dag, ha det gott därhemma 🙂

I dag har vi varit o snorklat, vattnet var inte riktigt så klart som jag önskade men det gick i alla fall att se fiskarna 🙂

Efter tre timmar i vattnet var vi ganska slut. Skönt att komma hem och få duscha av sig allt saltvatten. Nu river hungern så det börjar bli dags för käk.

På ön där vi var och snorklade så hängde koraller från träden i snören. Överallt. Har ingen aning om varför men nån betydelse har det säkert.

Provade vattentäta kameran för första gången. Var lite nervöst att stoppa ner den under vattnet. Väntade mig  ett fräsande från den och att den skulle vara död sen, men icke, den fungerade 😀

Åååh, vi såg en sjöhäst också, så söööööt, den kom glidande i vattnet, trodde det var nåt skräp först, Kim kupade handen under den och då rullade den ihop kroppen och såg så ynklig ut så vi lät den vara. Tråkigt nog var kameran på stranden då 🙁

Våra lata dagar i solen fortsätter, kan inte säga annat än att vi hade i alla fall tur med vädret 😀

I morgon har vi bokat snorkeltur. Ska bli himla spännande att se om kameran fungerar under vattnet som det är sagt.
Jag fattar bara inte hur, den ser ut som en alldeles vanlig kamera. Jag trodde det skulle vara gummipackningar överallt. Jaja, det återstår att se, får väl ta kort med mobilen sen i värsta fall.

Stranden vi är på nu är otroligt fin, vit mjuk sand att gå på, inga mystiska ringelhögar på botten och förvånansvärt lite skräp från båtar. Det är helt otroligt varmt. Man orkar inte vara på stranden mer än några timmar, sen är man helt slut. Då är det dags för lite mat och dryck och sen somnar vi som två klubbade grisar och vaknar till fram mot eftermiddagen.

Här finns inte mycket att shoppa, det är väldigt dåligt med affärer och restauranger om man jämför med Samui. Så med facit i handen är nog Samui bättre, i alla fall om man inte orkar sola hela tiden. Däremot är här väldigt vackert med bergen och djungeln.

Hotellet har som tur är väldigt stort utbud av mat och dryck. Och allt vi provat än så länge smakar himmelskt. Vi har faktiskt inte hittat nåt bättre ställe att äta på än.

Solen är på väg ner och det börjar bli dags att fundera på utegång. Får se vad vi hittar på 🙂

Trots allt solande så kommer jag aldrig att komma i närheten av Kims solbränna, ytterst orättvist måste jag säga. Men är man en blekfis så är man, bara att bita i det sura äpplet. Med mina mått mätt börjar jag faktiskt också bli brun men vad hjälper det…jag har nu samma nyans ungefär som Kim har när han är vinterblek.

Känsliga personer varnas för följande bild, och näe, han har inte byxor på sig  ;P

Nu har vi lämnat Tropical Beach och djungeln för att ge oss tillbaka till bebodda trakter. Tänkte ju försöka ta kort på serpentinvägarna men vågade faktiskt inte släppa taget om väskor och störtbåge mer än på de snällare etapperna.

Efter att ha tagit oss uppför och nerför berget så kom vi till White Sand Beach igen. Hej, barer och restauranger, bilar och människor, vi har saknat er 🙂

På hotellet kände man igen oss (vet inte om detta är possitivt eller ) och vi fick ett stort fint rum och dessutom rabatt. Nu bor vi här i denna lyx för samma penning, eller nja, kostar 20 kr mer per natt, men nästan samma penning då som vår lilla hydda i djungeln. Sängen, toan, duschen… ja allt känns otroligt lyxigt nu. Det första vi gjorde efter att ha bokat rummet och tagit upp bagaget var att gå å handla breezer, chips o choklad. Sätta oss på ett café och och äta glass o dricka kaffe. Underbart. Vi kommer i o för sig att sakna alla djungelljud, geckos och den öde stranden men nu har vi ju provat det. Nu ska här ätas, drickas och shoppas istället 😀

Nu pustar vi ut och väntar på att det ska bli lite svalare ute, sjunka till strax över 30 grader så man orkar äta. Vi tänkte prova mexicanskt i kväll men eftersom Kim är lite kass i kistan så äter vi lite snällare Thailändskt på hotellet i stället. På kvällen dukar de på stranden och gör lite mys med lyktor o ljusslingor. Gå och kvällsshoppa får vi göra en annan kväll, det blir till att sitta på balkongen och spana in folk i stället medan Kim pustar ut. En natts god sömn utan knölig madrass kommer nog att göra underverk.

I morgon blir det en lugn dag på stranden  och så är det ju dags att boka in snorkeltur. Nu har tom jag lite grundsolbränna. Och Kim…ja ni ser ju, han behöver inte grunda nåt mer 😀

Nu är vi inne på sista dygnet här. Jag har solsveda och Kim har ont i magen. Idag känns lite som en komadag, vi bara väntar, väntar på att solsvedan ska lägga sig och illamåendet gå över och att idag ska bli i morgon.

Jag har lite ångest för resan i morgon. Ska försöka ta bilder så ni förstår hur vägarna ser ut. Hur brant det är uppför och nerför och hur krokigt. Usch, nu kommer jag inte att slappna av förns vi är framme vid White Sand Beach.

I dag har solen gassat från en molnfri himmel, förutom några tussar som hängde över bergen, havet har nästan legat blankt. Det är så hett att man inte orkar ligga i solen, knappt i skuggan heller. Havet är så varmt att det knappt svalkar, skulle gissa på 30 grader. Man kan ligga i hur länge som helst.

Som tur är kantas stranden av träd med låga långa grenar som breder ut sig och ger härlig skugga. Vi kravlade helt enkelt in under dessa grenar för att få lite svalka.

Vi har redan haft fler soldagar denna semester (efter en vecka) än vad vi hade på hela förra semestern.

Det har varit sagoligt vackert väder. Thailand visar sig från sin bästa sida.

har gått  här mitt ute i ingenstans där vi bor. Vi börjar faktiskt längta tillbaka till civilisationen nu, saknar caféer och restauranger och affärer.

Här är underbart vackert, vi hittade även sandbotten bland stenar o rev där vi kunde bada. Varje dag är vi nästan själva på stranden. Ingen trängsel här inte. Jätteskönt att kunna ligga i skuggan med grenarna som solskydd ovanför.

Synd bara att maten var sådär. Det är inte mycket att välja på och nu börjar det kännas lite långtråkigt. Vi ska dra oss tillbaka till White Sand Beach så snart vi kan. Till dess bygger vi på solbrännan. Ska vi vara ute och snorkla en hel dag krävs väldigt bra grund. I alla fall för mig. Kommer att se ut som ett köttsår sen annars.

I dag på stranden fick vi se en jättesöt liten valp. Valpen hade fullt sjå att hinna med husse och samtidigt undvika vågorna när de skvalpade in. Gillade inte att bli blöt. Åh så gullig, vill ta med hem 🙂

I natt väcktes vi båda av en duns, en ganska stor gecko hade ramlat ner från taket, rakt ner i Kims säng. Snacka om att bli lite överraskad. Tur han landade i sängen i alla fall så det inte var i betonggolvet. Då hade det varit en gecko mindre. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att ta med en gecko hem också, och låta den springa runt o jaga mygg o knott.

Ja det var inte mycket att berätta men så är det när man bara ligger i solen hela dagarna. Gött är det i alla fall. Att få ladda batterierna helt enkelt.

3 nätter till här. Om vi inte kan boka om, vi får se. Lite vemodigt att åka härifrån. Det är så avkopplande här men det är helt enkelt lite för lugnt. Till och med för oss.