Idag har vi inte förtagit oss. Vi åt vår frukost och gick å la oss på stranden. Har solat och snorklat. Till o med jag är numera lite rosa på kinderna.

Efter maten tog vi en liten tupplur. Sen gick vi till restaurangen med matteböcker och bokföringskurs, pennor o miniräknare och satt där och var väldigt flitiga. Kaffe o banana shake slank ner under tiden.

Kim o jag är flitiga 🙂

Nu vankas det kvällsmat och sen ska vi nog prova om de kan blanda drinkar 🙂

Hårt liv vi lever….

Ja just ja, det höll jag på att glömma, skulle ju lägga upp en bild på vårt badrum i betong. Tur att sängen inte är gjord i betong i alla fall.

Vårt badrum

I dag lämnar vi white Sand Beach, här har varit jättebra men vi vill ju se oss om lite. Här har varit lugnt o stilla jämfört med Koh Samui där vi var förra året. Däremot hade vi ett boende på Samui som slog allt. Det var därför vi blev kvar på samma ställe hela semestern. Det var så rätt helt enkelt.

Stranden däremot var mycket finare här, både vattnet och sanden. Men nu drar vi vidare, vi kan ju alltid komma tillbaka hit om vi inte hittar nåt bättre.

I går hade vi tänkt sola hela dan och givetvis så vräker rengnet ner, bara att ge upp, hela dagen försvann, på vad vet vi inte. Vi gjorde verkligen inget särskilt.

Regnet vräker ner

Tog lite kort på vårt hotell med omnejd. Det vi reser till nu, får detta att framstå som rena storstaden.

Trapphallen till vårt hotell, hotellet låg på båda sidor huvudvägen. Lobbyn låg på andra sidan.

Golvet i hallen till vårt hotell

Gatan mellan vår hotellbyggnad och lobbyn

Lobbyn

Städpatrullen

Vi äter lite frukost, plockar i hop allt, checkar ut och beställer taxi. Nu börjar en vansinnig resa. Hastighetsbegränsningar existerar inte i Thailand. Vägar existerar knappt heller, dessutom är detta en väldigt bergig ö. Vi måste över bergkammen för att ta oss till vårt nya ställe som ligger nästan så långt söderut som det går att komma. Det är otroligt brant  och detta med serpentinväg får en helt ny innebörd.
Vi får hålla i oss själv och vår packning för att inte kana av. Vi åker på flak med tak över. En pick -up med bänkar helt enkelt. Bland det farligaste man kan åka faktiskt, tror tuc tuc är lite värre dock.  Och fort går det. Det är en fördel att ha varit på toan innan.

Första biten av vägen är faktiskt asfalt även om det är smalt. Efter den tar betongvägen över. Lyxigt tänker ni nu men den är inte bredare än att en bil precis får plats. Efter den tar grusvägen över, det roliga var att här fanns en skyllt som det stod ”Mainroad” på 🙂

Vägen till ingenstans

Vi blir avsläppta vid en ATM automat och en seveneleven butik. Lite förvirrade och oroade frågar vi vart Bungalow byn ligger, vi tror att han svarar att vi ska ringa dit så de får hämta oss där vi blivit avsläppta. Vi frågar varför han inte kan skjutsa oss enda fram men får inget riktigt svar. Eller ja, vi förstår inte varandra helt enkelt. Det hela känns ganska olustigt. Här är vi mitt ute i ingenstans. Vad ska vi göra, vart ska vi ta vägen. Till slut ringer han åt oss och säger att de är på väg. De kommer från Bungalow byn o hämtar oss. Sure? säger jag. Sure, säger han.
Vi sätter oss ner å väntar. Vi är inte helt säker på att allt är som det ska faktiskt, men det finns folk runtomkring denna ATM och seveneleven butik. Det ska nog ordna sig.

Och mycket riktigt. De kommer ju faktiskt o hämtar oss. Tar nog inte ens 10 minuter så är de där. Ytterligare vansinnesfärder och så är vi framme, i lugnet, hur gick detta till.

Den här typen av bungalow har vi aldrig bott i. De är helt gjutna i betong med grästak. Ganska charmigt faktiskt.

Vårat lilla krypin

På kvällarna har vi extra hyresgäster i taket och på väggarna, hade ingen aning om att dessa lät men det gör dom 🙂

Stranden är väldigt stenig men vad vi hoppas på är att det ska gå att snorkla lite här utan att ta en turbåt. Det verkar lite tveksamt men kanske.

En liten bad(d)are 🙂 Här är det lågvatten och då syns den steniga botten, roligt för småttingar att leta småfisk och anndra kryp.

Maten är faktiskt ok och billigare än nånstans vi ätit tidigare. Idag åt vi för 400 bath tillsammans. Varsin kycklingrätt med ris. Varsin flasköl och varsin fruktshake. 400 bath är ca 87 kr. Tillsammans.

Vi var inte riktigt nöjd med vårt boende på Koh Chang men har insett att det faktiskt inte är så fel. Vi bor på ett lugnare stråk där det inte är så mycket barer och marknader. Lugna gatan helt enkelt. Vi hade tänkt oss bungalow men bor på hotell. Det är rent och fint, ganska nybyggt skulle jag tro och inte alls långt till stranden. Priserna är också ok. Vi stannar nog här några dagar och skaffar oss lite grund solbränna. Sen kan vi börja se oss om efter utflykter. Vi har funderat på Angkor Wat. Går en tredagars resa härifrån till Kambodja och Angkor Wat. http://www.thailandresor.se/angkor-wat/

Vi får se, skulle vara lite kul att se denna ruin, det är buddhismens Mecka helt enkelt.

I går var strålande sol hela dagen. Morgonen idag började molnigt men det lättade fram på förmiddagen. Vattnet är rent och fint. Faktiskt bättre än på Samui, inte lika mycket skräp från båtar i vattnet här. Sanden är vit och väldigt finkornig, botten är slät och fin att gå på, inga sten eller mystiska växter. Maten på hotellet är traditionell thailändskt kök. Mycket grönsaker kyckling och fisk. Rena hälsokuren.
Frukosten var fantastisk. Långbord. Man fick plocka det man ville ha och det fanns mycket att välja på. Frukost ingår i priset. Det kostar 2100 bath att bo här per natt.  Det är ungefär 455 svenska kronor för två personer. Det är i mellanprisklass. Kostar nånstans mellan 20-70kr per person att äta ett mål mat på restaurang.
Den thailändska maten är billigast, amerikansk och europeisk mat är dyrast. Vi gillar den thailändska bäst. Är det nåt thailändarna kan så är det att tillaga kyckling 🙂

Man kan utan problem äta mat överallt, även om den serveras på stranden i ett bärbart kök/grill. Glass är heller inga problem. Vi har ätit överallt, strandkök, gatukök (bil eller cykel med tillhörande grill) och hittils aldrig blivit sjuka, inte ens lite fisig i magen ;P

Kho Chan är en bergig ö, runt om ligger småöar med fina dykvatten. Hela området runt omkring är ett enda stort naturreservat. Bebyggelse på de mindre öarna är inte tillåtet så de är relativt orörda.

När vi skaffat lite grundsolbränna ska vi ta båtturer för att snorkla. Måste ju prova vattentäta kameran 🙂

Börjar slappna av nu och hämta andan. Allt känns toppen. Det är lätt att leva.

Panoramabild över vår strand på Koh Chang. Klicka på den för att öppna i större format. 

När solen går ner här är det som att släcka lampan, nästan i alla fall. Hemma tar det lite längre tid. Här ramlar solen verkligen ner på några minuter.

Temperaturen i skuggan och på natten håller sig mellan 27-30 grader, i solen är det betydligt varmare, ingen aning om hur mycket men man orkar inte ligga lång stund innan man måste svalka sig i havet.

Sova är inga problem. För oss ynkliga turister finns AC.

Ha det gott därhemma, våren är inte långt borta.

Upp tidigt för att äta frukost, Kim satt i sig en bastant frukost med allt som gick att hitta i stort sett. Jag valde en mer stillsam frukost bestående av grönsaker o frukt och juice å så kaffe då förstås 🙂

Efter det så blev det taxi till Bangkoks flygplats och så flyget till Trat.

Tänkte ta en fin bild på planet men kom på detta så sent så det fick bli ett snabbt kort i trappan upp till planet. I Thailand gillar man färg.
Ta bara en sån sak som plåttak, här är dom oftast inte svarta eller plåtfärgande, nej knallblå eller lila gillar man bättre.

Efter en timme var vi framme vid Trats flygplats, vi hann i alla fall få frukost igen och kaffe på planet. Det här var också en plutteflygplats som den på Koh Samui.

Därifrån tog vi taxi till hamnen och kunde välja mellan färja eller speedboat ut till Koh Chang.

Klart vi valde speedboat. Det visade sig vara en alldeles vanlig motorbåt men nog speedade de på alltid 🙂

Väl framme på Koh Chang så tog vi första bästa boende för att ha tid att kolla läget lite och leta efter något som vi gillar bättre. Vi har badat och ätit och kollat in shoppinggatan. Den här ön är mindre och inte lika exploaterad som Samui, men det mesta känns igen. I år ska vi inte handla nåt speciellt, bara vara och må gott 🙂

En timme på stranden fick räcka idag, vill ju inte bränna upp oss, eller rättare sagt, jag vill inte bränna upp mig. Kim har inga större problem med solen mer än att han blir som en pepparkaka.

I morogon tänker vi leta oss längre söderut 🙂 Ha det gött därhemma i kylan.

Marie körde oss till Karlstad, vårt plan gick 15.20. Det är kallt och grått ute. Ska bli så skönt att åka till värmen.

Det är första gången jag flyger från Karlstads flygplats. Kim har flugit härifrån förut. Jätteliten flygplats, skönt, inte ens jag kan gå vilse här.

Vi landar enligt  tidsschemat i Stockholm, väl där får vi gå genom hela Arlanda för att ta oss till vårt nästa flyg, de var verkligen i motsatt ände. Dåligt med info, ingen logik och svårt att få hjälp,  för lite personal.  Dessutom är det gammalt och slitet och skulle behöva rustas upp.  Jaja, idag gick det relativt problemfritt och vi bordade vårt plan till Köpenhamn.

Väl framme i Köpenhamn slinker den första ölen ner 🙂 Bara för att det ska gå lite lättare att sova förstås ;P

Nu börjar en lång väntan, en ventil på planet har frusit. Meddelandet – ”detta är er kapten, vi har problem med den vänstra vingen men tror att detta ska vara åtgärdat snart, reparatör är på väg”  kändes lite olustigt att få, särskilt som det spekulerats lite i vilken typ av katastrof som ska inträffa denna gång, vi har fått en del förslag. Helene tror att planet kommer att störta, min dotter säger vulkanutbrott, kometnedslag är också ett förslag, är lite osäker på vems.

Jag hoppas ni alla har fel, vill inte ha några katastrofer denna gång. Bara en helt vanlig, underbar, utvilande semester 🙂

Flygresan mellan skandinavien och Bangkok var som vanligt hemsk. Fick träsmak redan timmen vi satt och väntade på att planet skulle fixas. Trångt och jäkligt var det också, särskilt för Kim som är så lång. Plan är inte gjorda för vuxna människor.
Denna gång var det också med en hel koloni med små bebisar. Och vad dessa tycker om tryförändringar i örat, det vet ju alla. Det har skrikits och gråtits konstant hela vägen. Vi hade öronproppar med så det hjälpte lite  men det var jobbigt i alla fall. Om nån frågat oss under resan om bebisar är söta så hade svaret varit NEJ !!!.
Pga denna is och försening så inser vi att vi inte kommer att hinna med vårt plan till Trat, kanske kanske om de mot alla odds väntar. Men vi måste hinna checka ut och in bagage och skaffa biljetterna, näe vi hinner aldrig.

Mycket riktigt, det gör vi inte, men på bangkoks flygplats, en av de största i världen, så möter personal upp med namnskyllt, talar om att vi missat vårt plan, vart vi kan hämta vårt bagage och vilken utgång vi ska gå till. Hotell har ordnats. Bra service. Det är visserligen SAS som betalar för kalaset, kredits till dom, men Bangkok som fixar det praktiska.

Eftersom det inte går så många flyg till Trat och vi missade vårt så måste vi övernatta och ta ett plan nästa dag. Det gör inte så mycket. Det är varm o skönt. Hotellrummet jättefint. Maten helt ok, allt smakar underbart jämfört med flygplansmat, härlig dusch, en liten paus  helt enkelt innan sista etappen på resan. Kim hittade även en del frukt och bakverk att smaka av i restaurangen.

Går allt som planerat i möra så ska vi upp tidigt, redan halv 6 för att hinna äta lite frukost, ta taxi till flygplatsen och förhoppningsvis komma med planet till Trat. När vi väl kommit dit måste vi försöka ta oss ut till ön, tror inte ska bli allt för krångligt, sen hitta skapligt boende. Och kanske kanske tom hinna ta oss ett dopp 🙂