Sida 6 av 8

Hemma igen, åh vad jag längtar tillbaka till Thailand :(

Våra sista timmar på Long Beach Lodge kändes väldigt dystra. Vi gick en sväng till stan för att ta ut pengar till taxi och mat. På vägen till ATM automaten gick vi förbi vår favoritrestaurang Noori, ägaren såg oss och ville prata lite och bjuda på kaffe.
Han pratade lite om en studie av människor och beteende som han höll på med. Skulle skriva en bok. Han hade lite svårt för det leende folket i Thailand. Tyckte att det var konstigt att de alltid log även om all världens sorger och bekymmer hade drabbat dom. Fast det är ju så dom är och det är det som är så fantastiskt och ibland hjärtskärande. Man kan se att ögonen är sorgsna eller trötta fast munnen ler. Men det är ingen ide att hänga läpp, utan bara kämpa vidare. Så fungerar det här.

Vi behöll vårt rum ett par timmar extra för att hinna tvätta av oss innan flyget, och att ha nånstan att ha vår packning på. Vi bestämde med en taxichaufför på stan dagen innan att han skulle hämta upp oss kl 20.00 dagen därpå. Han kunde knappt inte ett ord engelska och man såg att han koncentrerade sig väldigt på att försöka förstå vad vi sa, fantastiskt nog dök han upp i exakt rätt tid och hjälpte oss att lasta in vårt bagage och tog oss sen på översvämmade och förstörda vägar till flygplatsen. Jag undrar verkligen hur det såg ut här för några dar sen när det var som värst.

Personalen på Long Beach bjöd på Watermelonshake och var med till taxin och vinkade av oss. Vi tackade för god service och fint boende. Både Kim och jag ville krama om dom men visste inte riktigt hur de skulle reagera på det så vi bugade på thailändskt vis. Jag kan varmt rekommendera alla att bo här om de är på Koh Samui och Chaweng beach. Så nära till allt. Bara några meter till havet. Bara några meter till restaurangen.  Det var lugnt och stilla. Inget dunk från musik hela nätterna.  Väldigt fridfullt helt enkelt men allt på några minuters gångavstånd, shopping, barer osv.

Thank you, all staff at Long Beach Lodge for a wonderful holiday. We will miss you. Greetings Kim & Lotta.

ขอขอบคุณเจ้าหน้าที่ในลองบีชลอดจ์ทั้งหมดสำหรับวันหยุดที่ยอดเยี่ยมเราจะคิดถึงเธอ ทักทาย    ”Kim & Lotta”

I dont know if this is right, I used google translate 🙂

Med en stor klump i halsen lämnar vi så detta underbara ställe och åker till den gulligaste flygplats jag någonsin sett. Samui Airport. Vi turister transporteras till våra plan i små öppna vagnar som liknar nåt man kan se på ett tivoli. Taket på flygplatsen hålls upp av palmstammar och takkronan i boardinghallen är fantastisk.

För att därifrån sen flyga till en av världens största flygplatser. Bangkok Suvarnabhumi Airport.

Det är ofantliga avstånd mellan de olika gaterna och som tur är kan man åka på långa rullband med all packning.

Resan hem är lång och man är helt slut när man äntligen kommer till Arlanda. Det första som slog mig var hur sliten och smutsig vår flygplats är. Och då är det första intrycket resenärer får då de kommer till Sverige. Lite trist och ganska färglös. Personalen är sur men effektiv. Hmm, ingen mysvarning här inte.

Allt utanför är så där grått och trist som det bara kan vara den här tiden på året. Snön som är kvar är smutsig och ful. Det är ruggigt ute. Men som tur är går vi i alla fall rätt tid till mötes och om inte allt för långt tid så sprakar vårt land av färg det också, ännu intensivare, eftersom vår natur måste hinna med allt på så mycket kortare tid.

Det är vad vi får se fram emot nu, träden som knoppas, tussilago i diket, vitsippor och blåsippor, då kommer systemkameran fram för mig och bössan för Kim 🙂

Tack alla för att ni har följt vår resa här på bloggen, i snitt har 60 personer besökt sidan varje dag. Synd bara att så få vågar kommentera 🙂

 

Dag 29 – dags för hemfärd :(

Idag är det vår sista dag här. Det känns väldigt vemodigt. Vi har varit här en hel månad, på samma ställe, känns nästan som ett hem nu.

Vi började dagen med frukost, Kim brun och fin och jag som en tomat, döljde det mesta av ansiktet bakom jättelika solglasögon och det var tur…
När vi sitter där och mumsar och äter som bäst så kommer personalen och ger oss blommor och tackar oss för tiden här, gjorde mig jätterörd, kände hur tårarna brände i ögonen så jag var just då tacksam för mina glasögon.

Efter frukosten ville vi tillbringa lite tid en sista gång på stranden. Solen strålade, värmen var enorm och havet något renare från skräp efter stormen :), strandsäljarna har numera accepterat att vi inte vill ha något utan ler bara lite eller kommer fram och skojar, ibland sätter de sig och pratar en stund.

Efter att ha tillbringat några timmar med sol och bad var det dags att börja (försöka) packa, vi har dubbelt så mycket med oss hem som vi hade med oss hit. Ryggsäckarna är som sprickfärdiga korvar men trots det får vi ta en hel del som handbagage. När vi tyckte vi hade någorlunda koll på läget så bestämde vi oss för att ta en paus och äta lite. Vi åt här i vår bungalowby idag. Thailändskt. När vi satt där och mumsade så kom en av flickorna ur personalen och sa att de bjöd på maten idag. Fick en klump i halsen igen, glasögon på…

Vi hörde sång inifrån reseptionen, en av tjejerna fyllde 30 år och glad och strålande kom hon ut med tårta till oss. Där satt fler gäster men de fick minsann ingen tårta. Gissar att vi inte varit allt för jobbiga gäster 🙂

Adjö Thailand, människorna här, och havet, snart bär det iväg hem, får se när vi träffas nästa gång 🙂

Dag 28 – ännu mera sol o bad :)

Idag regnade det när vi vaknade vilket gjorde oss lite missmodiga. Vi åt vår frukost, slappade lite och gick sen på en promenad på stranden. Vi var ju tvungen att hitta på något. Medan vi gick där så sprack molnen upp och blå himmel blev synlig.

Vi hoppade i våra badkläder och gick ner och la oss, efter en stund fanns knappt minsta molntuss på himlen. Värmen var otrolig. Vilket fantastiskt väder.

När man ska svalka sig lite i havet får man nu kryssa sig fram bland brädor, luckor, grenar, palmblad, skor och annat. Ovädret samlade upp mycket skräp här och var och kastar nu detta tillbaka upp på stranden. Om några dagar kommer det inte att synas ett spår av detta oväder om det fina vädret får hålla i sig.

I dag var vi och åt på vår favoritrestaurang igen, Noori, jag satte i mig så mycket mat att Kim blev mållös av beundran. Men jag kände att jag var tvungen att passa på, snart åker vi hem och då har vi inte allt detta goda att välja på.

Känns sorgligt och vemodigt. Kommer att sakna havet och solen. Men vi får väl göra fler resor.

Thailand är ett otroligt lätt land att semestra i. Människorna är vänliga och glada. Klimatet (utom vid naturkatastrofer) är fantastiskt. Vi kan varmt rekommendera alla som inte varit i Thailand att resa hit. Här finns nåt för alla, eller rättare sagt här finns allt och lite till, både på gott och ont.

Kram på er 🙂

Dag 27 – Strålande sol igen :D

Vaknade tidigt idag, det var mörkt fortfarande. Låg vaken en stund, var inte trött. Till slut började dagen gry och solen tittade upp över horisonten. Så underbart att få se solen igen efter så mycket regn. Under dagen har våra sandaler äntligen torkat. Vi har gått med blöta skor i över en vecka, så torra skor är  en helt ofattbar lyx 😀

Idag har vi haft underbart väder, ätit gott och shoppat massor. Tror vi har alla presenter klara nu 🙂
Hoppas på lika fint väder i morgon igen. Skulle bli ett skönt avslut på våran semester med några soliga dagar. På måndag kväll börjar vår resa hem. Vi är i Stockholm kl 7 på tisdag morgon, sen ska vi bara ta oss därifrån och hem. Får se om det blir buss eller tåg eller kanske tom bil. Vet inte riktigt än. Mer regn väntas in men jag hoppas för alla öbors och turisters skull att de har fel.
Just nu kan det vara lite problematiskt att ringa till oss. Min mobil har gett upp. Systemkontakten har lossnat. Kan inte ladda den. Typiskt för den modellen. Tur den höll ihop nästan hela semestern 🙂

 

 

Ha det gott alla
Kim o Lotta

Dag 26 – En ny dag :)

När man reser träffar man mycket människor, från alla hörn av vår jord och i alla åldrar. En del människor passerar obemärkt med ett ”hej” eller ”gomorgon” eller ”hur mycket är klockan”, en del människor glömmer man aldrig och även om man aldrig träffas mer eller har någon form av kontakt så är dessa människor ett varmt och glatt minne.

Kim och jag hade turen att träffa Olle och Anders. Ett världsvant och berest par. Tror de har varit överallt på denna planet. Och vilka historier dessa killar kunde berätta om sina resor. Många glada skratt har det blivit under denna regniga katastrofvecka.

Olle var från söderhamn och nåt år äldre än min bror, det var egentligen så vi verkligen började prata, innan dess hade det mest varit artiga hälsningar vid frukost och så.

Nu har dessa killar rest vidare till Bangkok så vi får klara de här sista dagarna själva. Det är inte så mycket turister kvar nu. Ganska lugnt på stranden. I morse sken föresten solen igen. Bara en liten stund, men i alla fall. Ovädret är nog över nu 😀

Dag 25 – En hel årsnederbörd på 7 dagar

Jag börjar med att säga att vi är OK och att det inte finns någon anledning till oro just nu, regnet har mattats av och det känns som om det är lite ljusare, strömmen är tillbaka och leveranser med färskvaror har kommit igång.

Det har varit en hemsk vecka, för oss bara för att det varit så hejdlöst tråkigt, men framför allt för människorna här som har förlorat massor, många av butikerna ligger under vatten och har fått allt förstört. Byggnader har rasat och elen i byggnaderna ska vi bara inte prata om. Det ligger mycket arbete och pengar framför dessa stackars öbor.

När vi var för att kolla till hur det gick med Kims kostym så hade skräddaren fått simma till jobbet. Kamahl som vi berättat om tidigare försökte rädda varor i butiken, flytta allt som var stuvat efter golvet till ett högre plan. När de var klara med det stod vattnet så högt att det inte gick att öppna dörren. De fick slå ut ett fönster ovanför dörren och klättra upp på taket och sitta där hela natten.
Men ingen av dom klagar, bara berättar om kampen mot vädret. De ler, skojar och pratar som vanligt mitt i denna röra. Vilka människor 🙂

I går tog vi en promenad för att se hur det såg ut i vår närmaste omgivning. Just i vår bungalow by har vi inte märkt så mycket mer än vädret, stormen och strömavbrottet. Så när vi såg oss omkring så kan vi bara säga att vi bodde i alla fall på rätt ställe. Tror vår ”by” var den enda som klarade sig helt utan skador.

Ovan ser ni ett av hotellen som kollapsat. Marken under har spolats bort av regnvatten som letar sig ut till havet.

Efter att ha kollat efter stranden så gick vi vidare in till stan och där var läget ännu värre och då hade ändå en massa vatten redan runnit undan. På vägarna ser man nu båtar och jeepar, vanliga bilar tar sig inte fram här. Vi vadade ut här för att ta bilderna och det är lite läskigt. Vattnet är skitigt. Man ser inte vad man trampar på. Staden luktar starkt av sopor. Inget har ju  trots allt fungerat på flera dagar. Det som var prydligt lagt i sopsäckar är utrivet av ”vildhundarna” som ständigt leter efter nåt ätbart. Det är till o med så vi har varit lite ängsliga för det här med maten. Här har inte funnits kylskåp eller frys heller, så är maten ätbar eller inte. Gissar att vi märker det snart  😀

På bilden med kvinnan med paraply så ser man de små marknadsbutikerna. Det som ser ut som garagedörrar är egentligen framsidan av butiken. Därinne ligger nästan alla varor nu under vatten. Här finns inga försäkringar som skyddar och ersätter vid förlust. Det är bara att bita ihop och kämpa vidare. En jättetragedi för denna underbara ö, och inte bara här föresten. I så gott som hela södra Thailand är det likadant.
Vi får hoppas att solen tittar fram och att allt torkar upp och livet kan fortsätta sin gilla gång.

Dag 22 – Inte klokt

Det regnar fortfarande, och då är det inget litet duggregn jag pratar om, till o med åskregnen hemma ligger i lä, himlen är öppen och nån kastar ner vattnet med hinkar. Passade på att ta ett kort när det regnade lite mindre. Luftfuktigheten är hög. Allt känns blött och luktar tält.

Flygplatsen i Bangkok är stängd, båttrafiken från Koh Samui är inställd. Hamnen är förstörd, vågorna är flera meter höga. De andra gästerna som ska hem redan i morgon är oroliga för att bli sittande på flygplatsen i Bangkok i väntan på att den ska öppna igen. Det är tur att vi ska vara här en vecka till så det hinner rätta till sig. Misstänker att det blir strålande sol våran sista dag här.

I dag är första dagen vi har varit totalt instängda pga vädret. De andra dagarna har det hållt upp så pass ibland att man hunnit in på nån galleria eller restaurang. Jag tycker synd om de som lever på turistnäringen här. De har det inte lätt nu.

Har fått en ny hyresgäst i vår bungalow. Han är artig nog att hålla till på trappan 🙂

Ström har vi till och från, åskan dundrar och blixtarna korsar himlen och lyser upp havet. På sitt vis ganska vackert men vi här för sol och bad. Man har aldrig varit med om något liknande i mars förut. Otroligt att vi alltid ska hamna i extremväder 🙂

Det ska regna i morgon också sen ska det eventuellt kunna bli bättre väder. Så i morgon blir det taxi in till nån av de större galleriorna under tak för att shoppa loss lite.

Vi äter som hästar, har ju inte så mycket annat att göra just nu, kommer förmodligen att se ut som blekfeta sjökor när vi kommer hem.

Dag 19 – ingen sol i sikte

I dag har vi inte kunnat sola alls så i morgon hoppas jag verkligen att solen är tillbaka. Tycker redan jag har blivit blek. Men dagen har trots allt inte varit helt bortkastad. Vi gick en strandpromenad. Var ganska lugnt i o med att det inte gick att sola och det var inte allt för många säljare ute 🙂
Här finns många fina bungalow byar och restauranger efter vattnet. Tänkte vi skulle vada ut till en liten ö som finns i närheten men regnet tvingade oss hem igen. Får försöka igen en annan dag.

Det är vackert här t.o.m när det ösregnar. Mars är egentligen en av de torraste månaderna men det har inte vi märkt av. Vädret är helt uppochner. I morgon hoppas vi på uppehåll igen. Att det är disigt och lite molnigt är bara skönt. Så det inte blir så vansinnigt varmt.

Jag gillar Thailands sätt att smycka sina byggnader

Dessa används som parasoll hållare, denna hade vågorna grävt ner i sanden

En trästock har spolats iland och vågorna sliter frenetiskt i den

Molnen hängenr tunga över bergstopparna

 

I dag åt vi mexikanskt. Jäklar vad gott det var. Dit tänker vi gå fler gånger. Åt fajitas. De serverade rykande varma direkt från ungnen, med varma mjuka bröd inlindade i duk i en korg. Tallrik med massa extra gottgott att lägga på. Det var starkt men inte för starkt. Smakade underbart. Glass å kaffe som efterrätt. Vi rullade nästan tillbaka till vår bungalow 🙂

Mumma 🙂

Å så här gott var det, slickade nästan tallrikarna rena 😛

När vi satt och njöt av maten som bäst så började ösregnet igen. Vi gick hem i alla fall. Nu hänger det genomblöta kläder överallt. Sandalerna också, vadade genom vatten med dom 😀

Var även iväg och provade kim kostym igen för ytterligare finjusteringar. Det måste vara perfekt ju 🙂

Senare på kvällen fick det bli en öl på verandan. Det är varmt och skönt och vindarna är också varma. Det är bättre det fläktar lite, det håller myggen borta.

 

Dag 18 – tarmhögar på botten

Samma väder idag. Vi hann sola och bada lite på förmiddagen sen drog det ihop sig. mörka tunga regnmoln gled in från alla håll. Runt ett tiden öppnade himlen sig och regnet vräkte sen ner. Fortsatte att regna till kvällen då vi smög ner till stan och tog varsin drink. Det var ”happy hour” så om man köpte två drinkar fick man en gratis.

 

Mat inhandlade vi idag på Mc Donalds så nu kan jag med gott samvete säga att det smakar exakt som hemma. Märkligt. För oss europeer är det nog billigt men man såg knappt inga thailändare där. Eller också tycker de inte att det är gott helt enkelt 🙂

Det blir lite långsamt faktiskt när man inte kan sola och bada eller göra utflykter eller promenader. Men men…
jag är glad att vi fick med datorn så man kan surfa lite, kolla mailen, se film och förstås greja lite med hemsidor. Det är jobbigare för Kim. Tur vi har vanliga böcker och ljudböcker med också.

När vi snorklade  igår, havet var ju alldeles stilla då, så fick vi se konstiga högar av något på botten. Ganska utspritt och började på ungefär 1,5 m djup, såg ut som en ringlande hög av tarmar. Trodde först att det kanske var fiskrens som drivit in. De fiskar ju trots allt haj här men det var för många högar för att va nåt sånt. Förstod att det var det jag trampade på häromdagen. Kändes som mjukt slemmigt snöre ungefär. Äckligt ju. Fast det hände inget, blev inte biten eller stucken eller bränd eller fick utslag.  Nu törs jag inte sätta ner fötterna längre utom där det är grunt.  Undrar vad det kan vara. Försökte googla men hittade inget liknande. Fanns i liknande ”tarmform” men var då inte ihopringlade i högar. Var någon slags havsmask. Den jag läste om var totalt harmlös och levde på det den kunde suga upp ur sanden och vattnet runt omkring. Kanske var det nåt sånt. hmm

Vår snorklingsutflykt blev framflyttad till söndag. Då hoppas vi alla regnväder har dragit förbi 🙂

Trots regnvädret lyckades jag bränna upp ryggen igår. Helt otroligt. Solen är verkligen stark.

Dag 17 – regn och ännu mera regn

Idag blev det faktiskt långtråkigt. Det har regnat hela dagen och till råga på allt så låg det trådlösa nätverket nere, som tur är går det faktiskt att surfa med mobilen som modem, men eftersom Thailand ligger efter vad det gäller 3G så går det så jäkla långsamt. Vi måste ha gått upp 5 kilo idag pga allt man äter när det är långtråkigt.

I förmiddags var det ganska lugnt så vi var och badade. Det var jätteskumt väder, havet låg alldeles stilla, och diset var så tjockt att det tog bort alla ljud, fick en konstig overklig känsla. Runt tvåtiden kom regnet och sen blåsten, så nu känner vi i alla fall igen havet 🙂

Jaja, regnväder är aldrig långvariga här så i morgon skiner nog solen igen.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Kim & Lotta

Tema av Anders NorenUpp ↑