Nu kommer det att vara sämre väder några dagar. Normalt sett är den här månaden så gott som regnfri, men vädret här precis som hemma är ganska nyckfullt och gör som det vill.
Vi hann fånga solen en liten stund på förmiddagen. Våran vän, en av strandhundarna kom och grävde en sovgrop mellan våra stolar. Om det inte var så lång och hemsk karantän för djuren så skulle jag ta med mig denna hund hem och skämma bort honom ordentligt. Han är så mjuk och lugn så man blir gråtfärdig. Vill vara med, men håller sig stilla i bakgrunden. Han är vit med svarta stickhår, svarta öron och svans och brun stor fläck på bakdelen. Jaja, det är nog jag som överdramatiserar igen. Förmodligen trivs han bra med att strosa runt på stranden, sova lite och tigga lite godsaker. Han har halsband så någon äger honom förmodligen.
Efter maten så slocknade både jag och Kim. Värmen och trycket från åskan gör sitt. Mot kvällen gick vi till stan för att Kim skulle prova kavajen till kostymen som han har beställt. Så att skräddarna kunde göra den sista touchen.
Nåt som känns väldigt mystiskt och är otroligt att det fungerar, det är att ta ut pengar på sitt kort i en vanlig automat på gatan. Precis som hemma stoppar man i kortet, knappar sin pin kod och väljer belopp. Kanske inte låter så märkligt men jag tycker att det är fantastiskt att det funkar så enkelt.
Efter det gick vi och tittade lite på presenter. Gick lite längre norrut på Chaweng. Just nu bor vi ungefär mitt i allt. Längre norrut blev det mindre och mindre av Thailändarna och mer av lite mer påflugna försäljare från andra delar av våran planet. Vi ångrade oss genast och vandrade tillbaka till vårat kvarter som är som en lugn oas i jämförelse ( och jag som tyckte den var hektisk). Idag var det förstås ovanligt lugnt. Tror folk höll sig inne då regnet hängde i luften hela tiden.

Lugna gatan 🙂
Vi beställer oftast inte boende när vi reser utan tar det när vi kommer fram. Det ordnar sig alltid och är man inte nöjd så kan man byta. Hur enkelt som helst. Men denna gång så kunde nog ingenting ha blivit bättre. Vårt boende är fantastiskt, här är otroligt städat och fint. Här krattas och röjs hela tiden, stranden städas också. Solstolar, strandhanddukar och frukost ingår. Normalt kostar detta extra. Stan där vår gata mynnar ut har många bra restauranger och barer och det är nästan bara Thailändare överallt. Och så Indier. Båda dessa folkslag är duktiga säljare men gör det fortfarande på ett för det mesta mjukt och artigt sätt. Ja, vi hamnade helt rätt. Hit kan vi tänka oss att åka igen. Fast det är klart. Vi har ju pratat om Mexico nästa gång 🙂

Blommande träd
Efter provande av kavaj så gick vi till vår indiska restaurang Noori igen. Ägaren som även är kocken tar emot sina gäster och visar till ett bord. Han kände igen oss sen förut. Frågade om vi ville ha en liten apitretare och om vi ville ha maten spicy och det ville vi ju 😀
Direkt efter att ha svarat ja så blev vi oroliga att det kanske skulle bli för starkt men han lugnade oss och sa att han ju ville att vi skulle komma dit fler gånger.
Så kom då våran aptitretare. En slags pirog med grönsaker i och två olika dip såser till. Jag blev mätt redan efter den.
Kocken smög omkring och smålog för sig själv och kollade så vi såg nöjda och glada ut.

Sen kom huvudrätten. Butter Chicken. Grillade kyckling filé bitar i mustig Tandori sås med mycket smör i. Mumma.
Till det basmatisris och vitlöks nan (bröd).

Personalen inkl kocken förhörde sig flera gånger om att maten inte var för stark. Han såg lycklig ut när vi sa att det var jättegott. Hahaha, men det var ganska stark, man blev alldeles varm och näsan började rinna på Kim. Jag tror jag klarade mig bättre för jag hade bedövat mina smaklökar med den starka dippen till aptitretaren.
Eter denna brakmåltid orkade vi inte mer än att vackla hemåt. Jag som hade tänkt titta på skor och jeans.
Vilken tur att vi har fler dagar kvar. 😀
Senaste kommentarer